Chapter 38 ~ The one that came along
"Iceland had problems with their vulcano again.. I think. I mean, I'm sorry I am late.." sa hon och gick emot mig. Hon ställde sig rätt framför mig och smekte mig på kinden. "You are a very big piece in my life Harry"
________________________________________
Kommer det lyckliga slutet nu? Efter allting, är det nu det kommer?
"I know, I have done some problems between us.." mumlade han när hennes ansikte var så nära mitt. Jag skakade på huvudet.
"It's okay, I promise" mumlade jag och strök henne över kinden.
"Actually it's not" sa hon och backade undan. Jag rynkade pannan.
"What? What do you mean?" frågade jag och hon kollade på mig.
"I've act so, so weird. I mean I have done things I never would do if I was like I should have been!" började hon och svalde. "I did really say that I didn't had feelings for you, and now I'm standing here, and you are the only thing I want.." hon tystnade. Jag drog henne närmare igen.
"I should have told you about the heart desease.. I should have known that I loved you more than a friend, and a sister. I should have tried a lot more than I did!" sa jag och jag såg hur hennes ögon blev tårögda.
"You couldn't do more than-"
"Yes I could! Instead of being with Caroline, I could just be with you! Every time that I was with Caroline.. I thougt it was because I loved Lourdes, but everything was about you! If Lourdes were there you would be happy! And the only thing I want, is you to be happy" sa jag och hon började gråta. Jag torkade försiktigt bort hennes tårar.
"You can't come here and say a thing like that, I'm going to cry too much.." sa hon och fick fram ett leende. "Harry, I love you" sa hon sedan fort och svalde. Jag log mot henne. "I love you so much". Precis då, helt plötligt. Ja då vågade jag, jag vågade kyssa henne utan att oroa mig över att hon skulle slå bort mig.
Nu kommer det en hemsk nyhet, hemsk men sann. Det här är det sista kapitlet, om du undrar varför är svarer att jag inte har one direction infection, och jag kallar mig inte en directioner längre. Efter några tio kapitel här på bloggen började jag läsa en bokserie so heter Vampire Academy, och det fick mig att tappa intresset för 1D. Jag fick slut på ideér och förkortade det hela. Jag är sjukt ledsen för det, men det är så det är. Jag går över till att bli en bokmal igen, och vidare till Hungerspelen, Harry Potter, Vampire Academy och Fallen ängel, jag går över till bokmalen igen! Om du då inte läst någon av dom där bokseriena så rekomenderar jag det om du behöver någonting att läsa om. Glöm inte att jag har älskat att skriva till ER :* ♥
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
"Iceland had problems with their vulcano again.. I think. I mean, I'm sorry I am late.." sa hon och gick emot mig. Hon ställde sig rätt framför mig och smekte mig på kinden. "You are a very big piece in my life Harry"
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Kommer det lyckliga slutet nu? Efter allting, är det nu det kommer?
"I know, I have done some problems between us.." mumlade han när hennes ansikte var så nära mitt. Jag skakade på huvudet.
"It's okay, I promise" mumlade jag och strök henne över kinden.
"Actually it's not" sa hon och backade undan. Jag rynkade pannan.
"What? What do you mean?" frågade jag och hon kollade på mig.
"I've act so, so weird. I mean I have done things I never would do if I was like I should have been!" började hon och svalde. "I did really say that I didn't had feelings for you, and now I'm standing here, and you are the only thing I want.." hon tystnade. Jag drog henne närmare igen.
"I should have told you about the heart desease.. I should have known that I loved you more than a friend, and a sister. I should have tried a lot more than I did!" sa jag och jag såg hur hennes ögon blev tårögda.
"You couldn't do more than-"
"Yes I could! Instead of being with Caroline, I could just be with you! Every time that I was with Caroline.. I thougt it was because I loved Lourdes, but everything was about you! If Lourdes were there you would be happy! And the only thing I want, is you to be happy" sa jag och hon började gråta. Jag torkade försiktigt bort hennes tårar.
"You can't come here and say a thing like that, I'm going to cry too much.." sa hon och fick fram ett leende. "Harry, I love you" sa hon sedan fort och svalde. Jag log mot henne. "I love you so much". Precis då, helt plötligt. Ja då vågade jag, jag vågade kyssa henne utan att oroa mig över att hon skulle slå bort mig. Jag hade henne, hon var min, och hon kommer alltid att vara min. Tills vidare.
Kommentarer
Postat av: Bella..
Omg the life is so over..
Postat av: Ilma
Naaw<3333 Asså seriöst den va sjukt bra ;)
Postat av: Agnes
Sjukt bra avslut! men ändå synd att du slutade :( men jaja, grymt bra novell :D Kram kram
Trackback
