Harrys

Är det meningen att det är idag jag blir gammal. Eller ett år äldre. 18 år. Det känns ju bra att fylla 18, med ett brustet hjärta. Jag låter som en gammal författare, men det är precis så jag beskriver det. Brustet och brustet förresten. Niall sa att Junie skulle komma ikväll. Det är för bra för att vara sant. Jag längtar verkligen efter att få se henne. Jag vet att hon säger att hon bara vill vara vänner, men jag blir ändå glad över att se henne. Fast det är lite jobbigt att hon inte verkar älska mig lika mycket som jag älskar henne. Klockan var runt åtta nu, festen hade börjat. Junie var inte där. Jag sitter här och tänker på de värsta tankarna jag skulle kunna komma på, på min egen födelsedags fest. Patetisk Harry, det är vad du är just nu.

"Harry! Come here? You wanna dance?" frågade en bekant röst. Carolines.

"I'm not sure.." mumlade jag till svar.

"Well, come on! You're eighteen you have to dance" hon drog i min arm och började dansa. Jag följde nästan med i rörelserna och kollade på klockan samtidigt. Hon kanske bara är lite sen.

Timmarna gick. Jag blåste ut ljusen på tårtan, log. Visade att jag hade kul. Tills klockan slog tolv. Jag slog mig ner på en stol. De flesta sa att klockan tolv det var då festen började. Men för min del, så var det där den slutade. Jag lutade mig mot ryggstödet och kollade ner i golvet. Hon kommer inte. Hon vill inte komma. Hon struntar  i det! Jag ställde mig upp för att gå hemmåt.

"Niall, I'm going home!" ropade jag åt honom och han skakade på huvudet.

"No, no you can't! It is your birthday!"

"This place don't close either way, so I can leave" svarade jag surt.

"Harry, go home if you want to" sa Louis och log hemlighetsfullt. Faktum är att jag egentligen inte orkade undra varför. Niall gav Louis en arg blick och mumlade "Are you stupid?" till honom. Jag gick ut från klubben och drog jackan om mig. Det var kallt ute, det snöade för fullt. Snön täckte gatorna och där gick jag Harry Styles helt forever alone. På min födelsedag.

Jag var 10 meter ifrån lägenheten nu. Jag såg någonting röra sig. Det satt en person på trappan. Jag gick långsammare för att kunna granska vem det var. Sedan såg jag, det var Junie.

"Iceland had problems with their vulcano again.. I think. I mean, I'm sorry I am late.." sa hon och gick emot mig. Hon ställde sig rätt framför mig och smekte mig på kinden. "You are a very big piece in my life Harry"

Är det meningen att det är idag jag blir gammal. Eller ett år äldre. 18 år. Det känns ju bra att fylla 18, med ett brustet hjärta. Jag låter som en gammal författare, men det är precis så jag beskriver det. Brustet och brustet förresten. Niall sa att Junie skulle komma ikväll. Det är för bra för att vara sant. Jag längtar verkligen efter att få se henne. Jag vet att hon säger att hon bara vill vara vänner, men jag blir ändå glad över att se henne. Fast det är lite jobbigt att hon inte verkar älska mig lika mycket som jag älskar henne. Klockan var runt åtta nu, festen hade börjat. Junie var inte där. Jag sitter här och tänker på de värsta tankarna jag skulle kunna komma på, på min egen födelsedags fest. Patetisk Harry, det är vad du är just nu.

"Harry! Come here? You wanna dance?" frågade en bekant röst. Carolines.

"I'm not sure.." mumlade jag till svar.

"Well, come on! You're eighteen you have to dance" hon drog i min arm och började dansa. Jag följde nästan med i rörelserna och kollade på klockan samtidigt. Hon kanske bara är lite sen.

Timmarna gick. Jag blåste ut ljusen på tårtan, log. Visade att jag hade kul. Tills klockan slog tolv. Jag slog mig ner på en stol. De flesta sa att klockan tolv det var då festen började. Men för min del, så var det där den slutade. Jag lutade mig mot ryggstödet och kollade ner i golvet. Hon kommer inte. Hon vill inte komma. Hon struntar  i det! Jag ställde mig upp för att gå hemmåt.

"Niall, I'm going home!" ropade jag åt honom och han skakade på huvudet.

"No, no you can't! It is your birthday!"

"This place don't close either way, so I can leave" svarade jag surt.

"Harry, go home if you want to" sa Louis och log hemlighetsfullt. Faktum är att jag egentligen inte orkade undra varför. Niall gav Louis en arg blick och mumlade "Are you stupid?" till honom. Jag gick ut från klubben och drog jackan om mig. Det var kallt ute, det snöade för fullt. Snön täckte gatorna och där gick jag Harry Styles helt forever alone. På min födelsedag.

Jag var 10 meter ifrån lägenheten nu. Jag såg någonting röra sig. Det satt en person på trappan. Jag gick långsammare för att kunna granska vem det var. Sedan såg jag, det var Junie.

"Iceland had problems with their vulcano again.. I think. I mean, I'm sorry I am late.." sa hon och gick emot mig. Hon ställde sig rätt framför mig och smekte mig på kinden. "You are a very big piece in my life Harry"