Chapter 16 ~ No
"Nej!" sa jag och hon kollade oskyldigt på mig. "Det var förrut inte.. nu" sa jag och hon nickade.
"Visst, vi kör på det" sa hon och flinade.
_____________________________________________________
Helt plötligt kände jag hur en vatten våg spolades över mig. Jag stannade upp och vände mig om. Där stod en bil, men en glad Louis i. Han vevade ner rutan och log större.
"Blöt?" frågade han och jag nickade. "Där fick du för att jag inte fick hjälpa dig med läxan" sa Louis och jag himlade med ögonen.
"Du säger att du hatar matte!" utbrast jag och han nickade.
"Men ändå" sa han och flinade fåraktigt. Jag kollade ner på mina kläder.
"Titta! Titta vad du har gjort!" sa jag och han skrattade. Han flinade snett.
"Förlåt mig?" sa han och slog ut med armarna. Jag kollade surt på honom och drog av mig koftan som var dyblöt och lerig. Jag kastade den på honom.
"Här, nu är du blöt med" sa jag och Louis kollade surt på mig.
"Jag fixade håret i två timmar för din skull!" utbrast han och jag skakade på huvudet.
"Dålig ursäkt"
"Jag vet.. Du jag ska viska en sak.. Kom närmare" sa Louis och jag kollade misstänksamt på honom.
"Inte mer lera tack" sa jag och han skakade på huvudet. Jag gick tveksamt närmare honom. Jag kollade på honom nu och det var bara en decimeter ifrån nu.
"Närmare" sa han och jag kollade tveksamt.
"Hur nära ska jag gå?!" sa jag och han drog in mig. Han pussade mig lätt på kinden och släppte mig.
"Ska du vara så envis?" sa han och jag kollade generat på honom.
"Jag trodde det var något mer allvarligt" sa jag och han skrattade.
"Jag är inte alltid busig.." sa han och jag kollade på honom.
"Inte?" sa jag och han suckade.
"Jo kanske.. Kom ge mig en puss jag måste iväg till studion" sa han och drog in mig igen. Jag pussade honom lätt på munnen och jag hörde en inhållet skrik bakom mig. Just det, Ida var här.. Jag vände mig om och hon såg överlycklig ut.
"Är ni tillsammans?" frågade hon hastigt och Louis och jag skakade på huvudet.
"Jo, det måste ni, ni pussade nyss varandra, på munnen! Vet ingen om det? Varför?" frågade Ida hysteriskt.
"För att vi inte vill att Harry ska veta!" sa Louis tröttsamt och hon kollade undrande på oss.
"Ja? Vad ska han göra åt saken?" frågade hon med ett frågande flin på läpparna.
"När du sa att du trodde att han var kär i henne, lät du extra ledsen, och det kan bara betyda svartsjuka på något sätt"
"Är du någon avläsare eller något?" frågade utan att tänka efter.
"Så du är det!" utbrast hon och pekade på mig.
"Nej!" sa jag och hon kollade oskyldigt på mig. "Det var förrut inte.. nu" sa jag och hon nickade.
"Visst, vi kör på det" sa hon och flinade.
¨~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Helt plötligt kände jag hur en vatten våg spolades över mig. Jag stannade upp och vände mig om. Där stod en bil, men en glad Louis i. Han vevade ner rutan och log större.
"Blöt?" frågade han och jag nickade. "Där fick du för att jag inte fick hjälpa dig med läxan" sa Louis och jag himlade med ögonen.
"Du säger att du hatar matte!" utbrast jag och han nickade.
"Men ändå" sa han och flinade fåraktigt. Jag kollade ner på mina kläder.
"Titta! Titta vad du har gjort!" sa jag och han skrattade. Han flinade snett.
"Förlåt mig?" sa han och slog ut med armarna. Jag kollade surt på honom och drog av mig koftan som var dyblöt och lerig. Jag kastade den på honom.
"Här, nu är du blöt med" sa jag och Louis kollade surt på mig.
"Jag fixade håret i två timmar för din skull!" utbrast han och jag skakade på huvudet.
"Dålig ursäkt"
"Jag vet.. Du jag ska viska en sak.. Kom närmare" sa Louis och jag kollade misstänksamt på honom.
"Inte mer lera tack" sa jag och han skakade på huvudet. Jag gick tveksamt närmare honom. Jag kollade på honom nu och det var bara en decimeter ifrån nu.
"Närmare" sa han och jag kollade tveksamt.
"Hur nära ska jag gå?!" sa jag och han drog in mig. Han pussade mig lätt på kinden och släppte mig.
"Ska du vara så envis?" sa han och jag kollade generat på honom.
"Jag trodde det var något mer allvarligt" sa jag och han skrattade.
"Jag är inte alltid busig.." sa han och jag kollade på honom.
"Inte?" sa jag och han suckade.
"Jo kanske.. Kom ge mig en puss jag måste iväg till studion" sa han och drog in mig igen. Jag pussade honom lätt på munnen och jag hörde en inhållet skrik bakom mig. Just det, Ida var här.. Jag vände mig om och hon såg överlycklig ut.
"Är ni tillsammans?" frågade hon hastigt och Louis och jag skakade på huvudet.
"Jo, det måste ni, ni pussade nyss varandra, på munnen! Vet ingen om det? Varför?" frågade Ida hysteriskt.
"För att vi inte vill att Harry ska veta!" sa Louis tröttsamt och hon kollade undrande på oss.
"Ja? Vad ska han göra åt saken?" frågade hon med ett frågande flin på läpparna.
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
DET KOM UPP! Känner mig sjukt stolt för att jag la upp inlägget!
Kommentarer
Postat av: ilma<3
BRA!<3
Postat av: Erica
Sjukt bra men har varit upptagen med skolan och kompisar så har inte varit inne varje dag för att läsa din underbara berättelse :/
Trackback