Chapter 13 ~ The reason why she's here? PART 1

"Ja det är Louis. Tjena Harry, ja, jag kommer hem om någon timma eller så. Nej jag vet inte vad Junie gör ikväll. Ja hejdå"
"Så?" frågade jag när han hade lagt på.
"Jag måste gå hem om någon timma antar jag. Vi ska tydligen iväg på någon grej imorgon"
_________________________________________________________________
"Sjuhundraåttiotusenfemtioelvamljonerfemhundratrettiotolv" suckade jag, när jag började förstå att det fanns läxor tills skolan även fast man bara var ledig över ett sportlov. Matten skulle vara färdig tills imorgon. Okej, det här var svårt. Mamma och Pappa var inte hemma, och ingen människa kunde hjälpa mig. Om inte? Killarna gör väl ingenting idag.. Det var igår dom gjorde sin 'grej'. Jag orkar inte ringa, jag gör intrång i deras lägenhet istället, det funkar bra för mig.
Tre sekunder senare stod jag utanför deras dörr. Självklart, ingen öppnade. Men dörren var olåst. Jag kollade snett på dörren och smög in. Jag gick in mot sovrummen och hörde snarkningar. Jag rynkade pannan. Klockan var tre. Jag gick mot Louis sovrum. Han sov. Jag såg en stor klädhög ligga på golvet. Jag skakade på huvuudet åt den stora röran. Jag drog upp en tröja och vecklade ihop den till en boll. Sikta på huvudet. Ett, två, tre kasta!
"Mmm, Harry vad vill du?" mumlade Louis. Jag höll mig lite för skratt och gick och satte mig på sängkanten. "Harry varför sitter du här? Det är läskigt" mumlade Louis. Jag skakade på huvudet och pussade honom på kinden.
"God morgon" sa jag och Louis vaknade med ett ryck. Han fixade håret sådär stressat som alla killar gör, bara det att de aldrig lyckas då.
"Vad gör du här?" frågade han sedan hastigt. Jag ryckte på axlarna.
"Behöver hjälp med matten, hade hoppats på att någon smart. Då menar jag Zayn, skulle varit här, men nej" sa jag och flinade. "Klockan tre" sa jag sedan och kollade tröttsamt på Louis.
"Jaja, jag ska gå upp, kan du ursäkta mig?" sa Louis och gick mot badrummet.
"Kan jag be Zayn komma, jag behöver hjälp med matten?"
"Jo, ja, gör det!" sa Louis och log. Han fick tillbaka ett leende från mig. Jag drog upp telefonen och slog in numret.
"Liam här" svarade Liam. Jag kollade på min discplay för att kolla om jag verkligen ringde Zayn och ja, det hade jag gjort.
"Hej, är Zayn där?" frågade jag och jag hörde hur Liam skrattade. Samtidigt som jag hörde Zayn skrika varför i helvete Liam rörde hans telefon.
"Han kommer nu" sa Liam fort och Zayn tog tag  luren.
"Ja, det är jag" svarade han.
"Ja, det är ju ganska logsikt att du är du" svarade jag och han skrattade till.
"Ja, Hej Junie, vad ville du?" skrattade Zayn.
"Jo, kan du komma hem till Harry och Louis och hjälpa mig med läxan?" frågade jag och kände mig lite dum. Han ska liksom inte behöva komma ända hit för att hjälpa mig med läxorna.
"Ja, gärna. Jag gör allt för att slippa Liam och Niall just nu. Dom la ägg i mina byxor!" sa Zayn och jag skrattade. Jag ställde mig upp för att gå ut från Louis rum, han var ju ändå inte där.
"Ja grymt!" svarade jag och stängde dörren efter mig.
"Kommer om en halvtimma eller så, vi ses" sa Zayn och la på. Jag la på och låste telefonen. Jag kollade snabbt upp och krockade i en kvinna.
"Åh, förlåt det var inte meningen" sa jag som en reflex och kollade upp på kvinnans ansikte. "Caroline?"
"Ja det är Louis. Tjena Harry, ja, jag kommer hem om någon timma eller så. Nej jag vet inte vad Junie gör ikväll. Ja hejdå"
"Så?" frågade jag när han hade lagt på.
"Jag måste gå hem om någon timma antar jag. Vi ska tydligen iväg på någon grej imorgon"
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
"Sjuhundraåttiotusenfemtioelvamljonerfemhundratrettiotolv" suckade jag, när jag började förstå att det fanns läxor tills skolan även fast man bara var ledig över ett sportlov. Matten skulle vara färdig tills imorgon. Okej, det här var svårt. Mamma och Pappa var inte hemma, och ingen människa kunde hjälpa mig. Om inte? Killarna gör väl ingenting idag.. Det var igår dom gjorde sin 'grej'. Jag orkar inte ringa, jag gör intrång i deras lägenhet istället, det funkar bra för mig.
Tre sekunder senare stod jag utanför deras dörr. Självklart, ingen öppnade. Men dörren var olåst. Jag kollade snett på dörren och smög in. Jag gick in mot sovrummen och hörde snarkningar. Jag rynkade pannan. Klockan var tre. Jag gick mot Louis sovrum. Han sov. Jag såg en stor klädhög ligga på golvet. Jag skakade på huvuudet åt den stora röran. Jag drog upp en tröja och vecklade ihop den till en boll. Sikta på huvudet. Ett, två, tre kasta!
"Mmm, Harry vad vill du?" mumlade Louis. Jag höll mig lite för skratt och gick och satte mig på sängkanten. "Harry varför sitter du här? Det är läskigt" mumlade Louis. Jag skakade på huvudet och pussade honom på kinden.
"God morgon" sa jag och Louis vaknade med ett ryck. Han fixade håret sådär stressat som alla killar gör, bara det att de aldrig lyckas då.
"Vad gör du här?" frågade han sedan hastigt. Jag ryckte på axlarna.
"Behöver hjälp med matten, hade hoppats på att någon smart. Då menar jag Zayn, skulle varit här, men nej" sa jag och flinade. "Klockan tre" sa jag sedan och kollade tröttsamt på Louis.
"Jaja, jag ska gå upp, kan du ursäkta mig?" sa Louis och gick mot badrummet.
"Kan jag be Zayn komma, jag behöver hjälp med matten?"
"Jo, ja, gör det!" sa Louis och log. Han fick tillbaka ett leende från mig. Jag drog upp telefonen och slog in numret.
"Liam här" svarade Liam. Jag kollade på min discplay för att kolla om jag verkligen ringde Zayn och ja, det hade jag gjort.
"Hej, är Zayn där?" frågade jag och jag hörde hur Liam skrattade. Samtidigt som jag hörde Zayn skrika varför i helvete Liam rörde hans telefon.
"Han kommer nu" sa Liam fort och Zayn tog tag  luren.
"Ja, det är jag" svarade han.
"Ja, det är ju ganska logsikt att du är du" svarade jag och han skrattade till.
"Ja, Hej Junie, vad ville du?" skrattade Zayn.
"Jo, kan du komma hem till Harry och Louis och hjälpa mig med läxan?" frågade jag och kände mig lite dum. Han ska liksom inte behöva komma ända hit för att hjälpa mig med läxorna.
"Ja, gärna. Jag gör allt för att slippa Liam och Niall just nu. Dom la ägg i mina byxor!" sa Zayn och jag skrattade. Jag ställde mig upp för att gå ut från Louis rum, han var ju ändå inte där.
"Ja grymt!" svarade jag och stängde dörren efter mig.
"Kommer om en halvtimma eller så, vi ses" sa Zayn och la på. Jag la på och låste telefonen. Jag kollade snabbt upp och krockade i en kvinna.
"Åh, förlåt det var inte meningen" sa jag som en reflex och kollade upp på kvinnans ansikte. "Caroline?"~
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Wihoo! Riktigt exited to att skriva nästa del! KOMMENTERA, TIPSA VÄNNER OM BLOGGEN! Skulle betyda ALLT! x Clara

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0